onsdag 16 juli 2008

Headshot on: Anders Fröjd

Namn: Anders Fröjd
Smeknamn: Många
Lag: Red Stripe Warriors
Yrke: Brandman
Idrottsbakgrund: Handboll, blindboll och dövboll. Jag hade lite handikapp i dövboll, eftersom jag inte är blind.
Spelartyp: Offensive, aggresive last man standing
Signaturmove: Suicide of Death


Anders Fröjd upptäckte dodgeball genom kultfilmen med samma namn. Då han såg en artikel om Stockholm Dodgeball Association i DN på Stan kände han direkt att det var något för honom.
- Nu är jag helt hooked och vill spela varje dag, säger Anders Fröjd.


Vad är grejen med dodgeball?
- Det är en sjukt roligt och annorlunda sport där ens talanger sätts på prov hela tiden. Sammanhållningen både på och runt om banan är utan motsvarighet och jag småmyser hela tiden på courten! Entouraget som inte lirar utan bara är där för att ha roligt gör sporten till vad det är och är lika viktiga som spelarna! Keep up the good work!

I turneringen ”Five D's of dodge” tog du hem både cupsegern åt ditt lag Red Stripe Warriors och titeln som Armageddon Survivalist. Hur kändes det?
- Jag kan inte säga att jag vann cupen själv. Vi spelade som ett lag efter de riktlinjer som vår kapten Mats Bax dragit innan tävlingen ("vi pippar dom") och förtjänade att vinna. Men självklart är jag nöjd med att få avsluta med en riktigt bra catch och galen suicide.

"Man måste lita på sina kunskaper och våga satsa"

Du avslutade med ditt signaturmove - Suicide of Death - även i Armageddon, man-mot-man mot rutinerade Armand Mirpour...
- Ja, det kanske inte är det bästa alternativet när man kör Armageddon, men man måste ju lita på sina kunskaper och våga satsa. En väl utförd Suicide of Death kan paralysera vilken motståndare som helst, rutinerad som rookie. Gick ju bra den här gången, så jag hoppas på fler framgångar i den grenen.

Hade du missat hade du varit ute och förlorat. Du verkar sakna nerver...
- Jag saknar inte nerver, men litar fullt på mina och mina lagkamraters styrkor. Då blir det lätt att prestera.

Du är veckans Armageddon Survivalist och ofta bland de sista på planen. Hur kommer det sig?
- Min survival instinct håller mig vid liv och jag hatar verkligen att förlora. Jag är nog den sämsta förloraren på courten. I Armageddon gäller det bara att hushålla med energin, ta ut de starka först och inte göra bort sig med ett dåligt catchförsök eller bjuda på en lyra.

"Ta ut de starka"... finns det någon spelare som du känner tillför något extra till spelet?
- Dodgefather Markus Persson. Han har tagit spelet till Sverige och gör det unikt och speciellt med sitt breda register på planen.

Du har en av Dodgeballsveriges mest fruktade högerarmar. Hur har du tränat upp den?

- Många sena nätter och tidiga mornar i gymmet plus ett antal säsonger handboll, hehe.

I vilken division spelar du och på vilken position?
- Jag är handbollsmålvakt i Allsvenskan, men satsar nu mer på dodgeballen. Jag har ju kastat och fångat en del bollar i mina dagar, så det har jag gratis.

Du är kolossalt vältränad, men svettas ändå som en get på plan. Vad är grejen?
- Haha, en vältränad människa svettas och när jag spelar så spelar jag nog mest av alla som är där! Har någon form av sjukdom som gör det svårt för mig att ta det lugnt och sitta still när jag har bollar i närheten, hehe.

Du har länge spelat som lone warrior (spelare utan lag) men värvades nyligen till Red Stripe Warriors. Vad är skillnaden mellan att spela ensam och att vara en del av ett lag?
- Som lone warrior spelar man bara för sig själv och då gör det ingenting om man har en dålig dag. Nu däremot gäller det alltid att ta med sitt a-game till courten och prestera för sina lagkamrater! Man vinner som ett lag och förlorar som ett lag.

Inga kommentarer: